Delegation av beslut
Ämnesområde/URL:  Myndighetsutövning > Handläggning av beslut
Sammanfattning: En nämnd kan delegera sin beslutsrätt till presidiet, utskott, ledamot, ersättare eller anställd hos kommunen. Nämnden beslutar själv om sin delegationsordning. Delegerat beslut ska anmälas till nämnden. Vissa typer av ärenden får inte delegeras.

Allmänt om delegation

Delegation innebär att beslutsrätt delegerats från en överordnad till en underordnad instans.

 

En nämnd kan delegera sin beslutsrätt till presidiet (nytt från 2018), utskott, ledamot, ersättare eller anställd hos kommunen (6 kap 37 § och 7 kap 5 § kommunallagen (2017:725), KL). Nämnden beslutar själv om sin delegationsordning. Kommunfullmäktige kan delegera delar av sin beslutsrätt till nämnd, till exempel via nämndens reglemente (5 kap 2 § KL).

 

 

Delegationsordning

Vem som får besluta i vilka ärenden ska fastställas i en delegationsordning för respektive nämnd. 

 

I delegationsordningen får också anges att en förvaltningschef får vidaredelegera beslutsrätten (7 kap 6 §).

 

Blandad delegation, det vill säga delegering av gemensam beslutsrätt till både politiker och tjänstemän, är dock inte tillåten.

 

 

Undantagna ärenden

I delegationsordningen kan finnas villkor för delegaternas rätt att besluta. Vissa typer av ärenden får inte delegeras (6 kap 38 § KL):

  1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet
  2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats
  3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt
  4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och
  5. vissa ärenden som anges i lag eller annan författning.

 

I miljöbalken finns, till skillnad mot i den tidigare hälsoskyddslagen, inte förbud mot att delegera beslut om vitesföreläggande eller beslut om verkställande av åtgärd på den försumliges bekostnad.

 

Anmälan av delegerade ärenden till nämnden (6 kap 40 § och 7 kap 8 § KL)

Nämnden ska besluta i vilken utsträckning delegerade beslut ska anmälas till nämnden. Vissa beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt. Det gäller beslut som får överklagas enligt bestämmelserna om laglighetsprövning i 13 kap. kommunallagen.

 

Sådana brådskande beslut som nämnden delegerat till ordförande eller vice ordförande enligt 6 kap 39 § ska alltid anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

 

Reglerna för anmälan av delegationsbeslut har gjorts mera flexibla i nya kommunallagen. Rutinartade delegationsbeslut som kan överklagas med laglighetsprövning behöver inte längre anmälas. Inget hindrar dock att nämnden beslutar att alla delegationsbeslut liksom tidigare ska anmälas i den ordning som tidigare tillämpats. I avvaktan på att nämnden tagit ställning till nya rutiner kan en sådan ordning vara lämplig. (Ur SKL:s Cirkulär 17:57 om Nya kommunallagen, sid 13).

 

Reglerna för kommunikationdelgivning etcetera gäller även för delegerat beslutsfattande.

 

 

Vägledning

Underlag till ny delegationsordning enligt miljöbalken och livsmedelslagen, från Sveriges Kommuner och Regioner. Se SKR:s Cirkulär 12:53 Delegationsordning enligt miljöbalken och livsmedelslagen. På SKR:s sida Taxa finns mer information.

 

 

Mer information:

Beslutsfattandet (Kunskapsbanken)

 

Kommunal nämndadministration - Litteratur (Kunskapsbanken)

Artikelfakta
Dokumenttyp: Text Källa: Lasses lathund
Publicerad av: Lasse LindUppdaterad: 10 jan 2020
Kontakt: FMH Forum Miljö & Hälsa e-post: info@fmh.se Telefon: 08-556 00 185
Omdöme: Bra