Kommunikation inför beslut
Sammanfattning: Ärenden får inte avgöras utan att den som är part har underrättats om allt material av betydelse för beslutet, och har fått tillfälle att yttra sig över det. Normalt rekommenderas skriftlig kommunikation minst 14 dagar före beslutstillfället. Synpunkter kan lämnas skriftligen eller muntligen till handläggare.

Kommunikationsprincipen

Principen innebär att ingen ska dömas ohörd. En myndighet får inte fatta beslut i ett ärende utan att den som är part har underrättats om allt material av betydelse för beslutet, och fått tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. (25 § förvaltningslagen).

 

Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om

  1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
  2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
  3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.

 

Bestämmelsen gäller med de inskränkningar som kan finnas i offentlighets- och sekretesslagen

 

Formerna för kommunikation

Formerna och tiden för kommunikation är inte preciserade. Myndigheten bestämmer enligt 25 § FVL hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning

 

Hur lång svarsfrist som kan anses lämplig får enligt Prop. 2016/17:180 (sid 311, se länk under Mer information nedan) avgöras utifrån bland annat ärendetyp och materialets omfattning och komplexitet. Parten ska ges skäligt rådrum för sina överväganden.

 

Normalt rekommenderas skriftlig kommunikation minst 14 dagar före beslutstillfället. Den berörde har då möjlighet att inkomma med synpunkter innan beslutet. Synpunkter kan lämnas skriftligen eller muntligen till handläggare. Om synpunkter ges muntligt måste handläggaren dokumentera vad den berörde framför genom noggranna anteckningar.

 

Vad ska kommuniceras?

Till sådant som ska kommuniceras hör utredningar, yttranden från andra myndigheter med mera, även icke allmänna handlingar kan behöva kommuniceras.

 

Med "material av betydelse" avses enligt Prop. 2016/17:180 (sid 311) sådana omständigheter eller uppgifter som påverkar myndighetens ställningstagande i den fråga som beslutet gäller. Det kan handla om t.ex. uppgifter i utredningar eller remissyttranden som talar till fördel eller nackdel för parten i ärendet. Uttrycket "material" tar inte enbart sikte på handlingar utan avser också annat utredningsmaterial, t.ex. föremål som parten ges möjlighet att personligen undersöka.

 

En förvaltnings eller ett arbetsutskotts förslag till beslut behöver inte kommuniceras, sådana förslag är överväganden och ställningstaganden, och inte sakuppgifter som tillförts ärendet. Det kan finnas en risk att pressen sprider ett sådant förslag som att det är beslutet vilket kan skapa onödiga missförstånd, speciellt om beslutet blir ett annat än det föreslagna.

 

Sakutlåtande i underlag till beslut bör däremot kommuniceras.

 

Den berörde ska naturligtvis också upplysas om att ett beslut kommer att fattas. Inget hindrar heller att ett förslag till beslut sänds för yttrande till den det berör.

 

Tänk på att en part enligt regeln om partsinsyn har rätt att ta del av allt material som tillförts ärendet även innan det är aktuellt med beslut (10 § FVL).

 

 

Mer information:

Beslutsfattandet (Kunskapsbanken)

 

Kommunal nämndadministration - Litteratur (Kunskapsbanken)

 

Propositionen En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag, Prop. 2016/17:180

Artikelfakta
Dokumenttyp: Text
Källa: Lasses lathund
Publicerad av:Lasse Lind
Uppdaterad: 01 jul 2018
Kontakt:
FMH Forum Miljö & Hälsa e-post: info@fmh.se Telefon: 08-556 00 185
Omdöme: Bra
Ge oss din åsikt om artikeln.