Allmänt

Beslut i kommunala nämnder

Reglerna för beslutsfattande i kommunala nämnder finns främst i 4 kap 24-28 §§, 5 kap 53-56 §§ samt 6 kap 33 § kommunallagen (2017:725), KL.

Regler om beslut finns också i 28-39 §§ förvaltningslagen (2017:900) (FVL). I vissa fall motsvarar de reglerna i kommunallagen.

Ett beslut kan fattas av en befattningshavare ensam eller av flera gemensamt eller automatiserat (28 § FVL). Med automatiserade beslut avses beslut som fattas maskinellt utan att någon enskild befattningshavare på myndigheten tar någon aktiv del i själva beslutsfattandet i det enskilda fallet.

Motivering av beslut

Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. En motivering får helt eller delvis utelämnas i vissa fall (32 § (FVL).

Förslag till beslut och röstning

När överläggningarna i ett ärende är avslutade ska ordföranden lägga fram förslag till beslut. Förslaget ska utformas så att det kan besvaras med ja eller nej. När röstning skett redovisar ordföranden sin uppfattning om vad som har beslutats och bekräftar beslutet med ett klubbslag, om inte någon begär omröstning (5 kap, 53 § KL).

Omröstning (votering) ska ske öppet, utom i beslut som avser val eller anställning av personal (5 kap, 54 § KL).

Beslut sker med enkel majoritet, om inte annat är föreskrivet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst, utom i beslut som avser val eller anställning av personal då i stället lottning ska ske (5 kap, 55-56 §§ KL).

En ledamot i en nämnd har rätt att avstå från att delta i en omröstning eller i ett beslut. Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta, när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras (4 kap 25 § KL).

En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Detta innebär ingen skyldighet att rösta för fler än ett förslag (4 kap 26 § KL).

Avbrott i ärendets behandling

Bordläggning innebär att frågan avgörs vid ett senare sammanträde och kan beslutas av nämnden med enkel majoritet (6 kap, 33 § KL). Under bordläggningstiden får inget nytt tillföras ärendet.

Ajournering innebär att sammanträdet tillfälligt avbryts, till exempel för överläggningar i partigrupper.

Återremiss innebär beslut om att ett ärende ska beredas ytterligare innan det avgörs.

Reservation mot beslut

Reservation mot ett beslut ska anmälas innan sammanträdet avslutas (4 kap, 27 § KL). En ledamot som reserverar sig mot ett beslut kan motivera det skriftligt. Motiveringen förs då till protokollet. Motiveringen kan lämnas in senast den dag när protokollet ska justeras (bör anges i nämndens reglemente).

Ändring av felaktiga beslut

Ibland blir ett beslut felaktigt av något skäl. I 36-39 §§ förvaltningslagen framgår när en myndighet får eller ska ändra ett beslut.

Nämnden får ändra beslut

Nämnden får ändra beslut innan ett överklagande kommit in om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning. Ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får dock ändras till den enskildes nackdel bara under vissa speciella omständigheter (37 §).

Vid uppenbara skrivfel, räknefel eller något annat liknande förbiseende får beslutet också rättas (36 §).

Nämnden ska ändra beslut

Nämnden ska ändra ett beslut om det visat sig vara uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning (38 §). I sådana fall ska beslutet ändras om det kan ske utan någon form av utredning och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.

Kan en sådan ändring vara till nackdel för någon annan part ska nämnden inte ändra sitt beslut. 

Observera dock att ett beslut som har överklagats inte får ändras om överklagandet redan har överlämnats till den högre prövningsinstansen (39 §). 

Se artikeln Överklagande enligt förvaltningslagen för mer information.

Dokumentation av beslut (31 § FVL)

För varje skriftligt beslut ska det finnas en handling som visar

1. dagen för beslutet,
2. vad beslutet innehåller,
3. vem eller vilka som har fattat beslutet,
4. vem eller vilka som har varit föredragande, och
5. vem eller vilka som har medverkat vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Detta krav är nytt sedan föregående förvaltningslag från 1986. 

Enligt Proposition 2016/17:180 (s.320) (se länk under Mer information nedan) är det inte meningen att myndigheten måste ta fram ett speciellt dokument för att dokumentera beslutet. Kravet kan tillgodoses också genom till exempel en protokollsanteckning eller en anteckning direkt på en ansökningshandling som bevaras i en kopia på papper eller i elektronisk form hos myndigheten eller genom en kopia av ett expedierat särskilt uppsatt beslut. Uppgifterna kan även dokumenteras och bevaras elektroniskt på annat sätt i ett ärende, t.ex. vid beslutsfattande som sker automatiserat.

Expediering och arkivering av beslut

Se artiklarna Underrättelse om beslut och Arkivering av handlingar.

Mer information: 

Kommunal nämndadministration - Litteratur (Kunskapsbanken)

Propositionen En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag, Prop. 2016/17:180