Lagkrav på åtalsanmälan

Enligt bland annat livsmedelslagen och miljöbalken är tillsynsmyndigheten uttryckligen skyldig att verka för att överträdelser beivras, det vill säga åtalsanmäls. En sådan skyldighet torde finnas enligt all lagstiftning som en tillsynsmyndighet arbetar efter, även om det inte uttryckligen står i varje lag att åtalsanmälan ska göras.

Anmälan till polis eller åklagare

Om anmälan görs till polis eller till åklagare ska inte ha någon praktisk betydelse, men vanligen har en myndighet normalt vänt sig till åklagarmyndigheten. Eftersom det numera finns särskilda miljöåklagare, är det i miljöärenden alltid till dessa en tillsynsmyndighet ska vända sig. Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål på Åklagarmyndigheten bedriver verksamhet på fem ställen i landet: Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm och Östersund. Varje arbetsställe har ett geografiskt ansvarsområde.

OBS! Sedan den nya Polismyndigheten inrättades 2015 vill vissa (alla?) polisregioner att åtalsanmälan ska skickas till Polismyndigheten och inte till åklagarmyndigheten. Detta avseende brott mot miljöbalken och arbetsmiljöbrott.

När ska åtalsanmälan göras?

Åtalsanmälan ska alltid göras om det finns misstanke om överträdelse förutsatt att den är straffsanktionerad, det vill säga att det finns en ansvarsbestämmelse som gäller för just överträdelsen i fråga.

Om bevisningen håller eller inte, är åklagarens sak att avgöra, det ska inte vägas in i bedömningen av vad som är en överträdelse. Miljönämnden ska endast se till de objektiva rekvisiten, det vill säga vad som faktiskt har hänt.

Vem gör anmälan?

Var och en har möjlighet att anmäla ett misstänkt brott. En tjänsteman på en myndighet företräder dock inte sig själv, utan myndigheten. Rätten att anmäla överträdelser till polis eller åklagare behöver ändå inte delegeras från nämnd till tjänsteman, eftersom sådan anmälan normalt är att anse som ren verkställighet.

Under utredning av ett ärende kan en tjänsteman, innan en eventuell anmälan görs, alltid fråga polis och åklagare till råds. Får åklagaren därigenom, eller på annat sätt, kännedom om förhållanden som kan vara åtalbara, är åklagaren skyldig att ta upp ärendet till åtalsprövning även utan en formell anmälan från någon.

Åtalsanmälan och andra åtgärder

Vid misstanke om brott mot miljöbalken ska åtalsanmälan göras även när tillsynsmyndigheten är skyldig att besluta om miljösanktionsavgift för samma överträdelse. Åklagaren ska upplysas om avsikten att besluta om miljösanktionsavgift.

Om en gärning kan medföra straffansvar (enligt 29 kapitlet 4-10 §§ miljöbalken) och den inte kan antas föranleda annan påföljd än böter och samtidigt föranleder en miljösanktionsavgift, får dock åtal väckas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Ingen kan dömas för en gärning som är straffbar enligt miljöbalken om ett vitesföreläggande avseende samma gärning har överträtts. Tillsynsmyndighet som gör åtalsanmälan ska därför upplysa åklagaren om man bedömer att gärningen omfattas av vitesföreläggande.

Observera dock att åtalsanmälan och vitesföreläggande kan kombineras på så sätt att en inträffad överträdelse kan åtalsanmälas samtidigt som föreläggande med vite kan beslutas för att förhindra att samma överträdelse upprepas. Åtalsanmälan gäller ju en händelse bakåt i tiden medan vitesföreläggandet gäller en åtgärd framåt i tiden. Därutöver gäller att ett vitesföreläggande som regel riktas till en juridisk person och ett straffansvar endast kan riktas till en fysisk person.

Tillvägagångssätt vid åtalsanmälan

Miljösamverkan Västra Götaland redovisar i sin Lathund för hantering av sanktionsärenden en mall för åtalsanmälan i Bilaga 3A. Det finns också en mall för anmälan till närpolisen om nedskräpning i Bilaga 3B.

Polismyndigheten i Stockholm och på Gotland har också en mall/checklista för åtalsanmälan. I andra regioner finns likartade checklistor/mallar.

Mer information:

Avgifter och sanktioner - Litteratur (Kunskapsbanken)

Bevissäkring och dokumentation (Kunskapsbanken)