Inom näringsliv och organisationer används miljöledningssystem för att skapa struktur i miljöarbetet och för att integrera miljöfrågorna i verksamheten.

I ett miljöledningssystem ingår normalt: miljöpolicy, miljöutredning, planering, genomförande och miljörevision. Därefter utvärderas miljöledningssystemet och nya miljömål sätts upp för att miljöarbetet kontinuerligt ska utvecklas.

Anslutningen till miljöledningssystem är frivillig även om det kan finnas indirekta krav på underleverantörer att ha ett miljöledningssystem för att göra affärer med dem.

Sedan den 1 januari 2010 är det en skyldighet för statliga myndigheter att ha ett miljöledningssystem. Detta följer av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Vissa myndigheter behöver bara ha ett förenklat miljöledningssystem som endast omfattar myndighetens direkta miljöpåverkan medan övriga myndigheter också ska beakta indirekt miljöpåverkan.

En myndighet som anges i 22–32 §§ ska ha ett miljöledningssystem. Där framgår det om myndigheten får ha ett förenklat miljöledningssystem eller om verksamheten medför en betydande miljöpåverkan.

Av 3 § framgår att myndigheter som ska ha ett miljöledningssystem och vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan bör registrera sig enligt EMAS eller certifiera sig enligt ISO 14001.

Domstolarna ska redovisa svar i de delar av bilagan som rör energieffektiva inköp enligt 20a § förordningen (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader.

Att ett företag arbetar efter ett miljöledningssystem innebär inte automatiskt att företagets miljöpåverkan är låg. Däremot innebär det bland annat att företaget har bra och dokumenterade rutiner avseende miljöfrågor.

De vanligaste miljöledningssystemen i Sverige är EU:s system EMAS och den världsomspännande standarden ISO 14 000. Därutöver finns ett flertal andra miljöledningssystem. Se artikeln Fler miljöledningssystem.

EMAS

Alla organisationer kan ansluta sig till EMAS. Hela organisationen eller vissa delar kan registreras enligt EMAS. Det kan vara både tillverkande industri och tjänstesektorn som myndigheter.

EMAS betyder Eco Management and Audit Scheme, och är till skillnad från ISO-standarderna fastställt i lagstiftning, först genom EG-förordning 1836/93 samt efter revidering ("EMAS 2") genom förordning 761/2001 som är upphävd numera genom EG förordningen 1221/2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas), även kallad Emas III. Läs mer om Emas på Naturvårdsverkets hemsida EMAS - ett ambitiöst system för miljöledning.

Organisationer som vill bli registrerade för första gången ska (kap II artikel 4 punkt 1):

• genomföra en miljöutredning
• utveckla och genomföra ett miljöledningssystem
• utföra en intern revision
• utarbeta en miljöredovisning

Detta ska kontrolleras och godkännas av en ackrediterad eller licensierad miljökontrollant, kap II artikel 4 punkt 5.

För förnyelse av Emas-registrering ska en registrerad organisation minst vart tredje år (kap III artikel 6 punkt 1):

• låta kontrollera miljöledningssystemet och revisionsprogrammet
• utarbeta en miljöredovisning och få den godkänd av en miljökontrollant
• sända miljöredovisningen till det behöriga organet
• sända en ifylld blankett till det behöriga organet
• i förekommande fall, betala en avgift för förnyad registrering

En registrerad organisation ska även under de mellanliggande åren (kap III artikel 6 punkt 2):

• utföra en intern revision
• utarbeta en uppdaterad miljöredovisning och få den godkänd av en miljökontrollant
• sända miljöredovisningen till det behöriga organet
• sända en ifylld blankett till det behöriga organet
• i förekommande fall, betala en avgift för fortsatt registrering

Registrerade organisationer ska göra sin miljöredovisning tillgänglig för allmänheten inom en månad efter registreringen och inom en månad efter det att registreringen har förnyats, kap III artikel 6 punkt 3.

Medlemsstaterna ska, tillsammans med behöriga organ, tillsynsmyndigheter och andra berörda intressenter, marknadsföra Emas, kap VII artikel 33 punkt 1. Medlemsstaterna ska också informera om Emas, artikel 34 punkt 1.

När kraven för registrering har uppfyllts får företaget miljömärka anläggningen med en deltagarförsäkran i EMAS, alltså inte produkterna. I Sverige är det Swedac som ackrediterar EMAS-kontrollanterna.

Sedan den 1 juli 2014 ansvarar Naturvårdsverket (tidigare Miljöstyrningsrådet) för information och vägledning om EMAS. Naturvårdsverket är också ansvarigt för registrering av organisationer i EMAS.

Små och medelstora organisationer

EMAS Easy är en pedagogisk arbetsmetod att införa EMAS i små och medelstora organisationer. Metoden tar hänsyn till en mindre organisations förutsättningar vilket gör att vägen till att bli EMAS-certifierad blir enklare.

I artikeln Förordning om frivillig miljöledning i statliga myndigheter beskrivs de svenska bestämmelser som ansluter till EU:s bestämmelser.

ISO 14000

ISO 14 000 är samlingsnamnet för det internationella standardiseringsorganet ISO:s miljöledningsstandarder.

ISO 14001 kallas kravspecifikationen för certifiering av miljöledningssystem medan ISO 14004 ger vägledning till införande av miljöledningssystem. Andra delar av ISO 14000-serien rör bland annat miljörevision och miljömärkning. Se översikt på SIS hemsida.

ISO eller EMAS?

Det förekommer att företag och organisationer samtidigt är certifierade enligt ISO 14001 och registrerade enligt EMAS. En ISO-standard är ju giltig även utanför EU-området.

I och med EMAS 2 inlemmades dock ISO 14001 som en del av EMAS. Kraven i ISO 14001 är i mångt och mycket desamma som EMAS. ISO 14001 skiljer sig främst genom att inte ha samma krav på redovisning utåt, det enda som måste redovisas offentligt är miljöpolicyn.

Mer information:

Miljöledningssystem - Kommunala exempel (Kunskapsbanken)

Emas (Naturvårdsverket)