Reglerna om meddelarfrihet finns i 1 och 3 kapitlet tryckfrihetsförordningen samt 1 och 2 kapitlet yttrandefrihetsgrundlagen som en del av bestämmelserna om tryckfrihet och yttrandefrihet.

Meddelarfrihet är varje medborgares rätt, men inte skyldighet, att lämna ut uppgifter till massmedia, även ur icke offentliga handlingar. Undantag gäller dock beträffande rikets säkerhet och förhållanden för vilka tystnadsplikt gäller i offentlighets- och sekretesslagen, samt för att lämna ut en hemlig handling för publicering (däremot får man berätta vad som står i den, om inte något av de övriga båda undantagen är tillämpliga).

Anonymitetsskydd

Meddelarfriheten är förenad med ett anonymitetsskydd för den som lämnar ut uppgifterna. Det är straffbart att efterforska källan till en uppgift som lämnats till massmedia.

Meddelarfriheten gäller inte för uppgifter som en privatanställd lämnar om det egna företaget.

Repressalieförbud

Genom ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen den 1 januari 2011 skärptes reglerna som ska förhindra repressalier mot den som utnyttjar sin yttrande- och meddelarfrihet.

De allvarligaste överträdelserna av repressalieförbudet blev då straffbara för samtliga offentliga arbetsgivare (staten, kommuner och regioner). De situationer som förbjudits är när en offentlig arbetsgivare avskedar, säger upp, utdelar disciplinvarning eller liknande åtgärd mot en anställd, om anledningen till åtgärden är att den anställde använt sin grundlagsskyddade yttrande- eller meddelarfrihet.

Motsvarande regler har införts för kommunala företag, genom ändringar i offentlighets- och sekretesslagen.

Mer information:

Meddelarfrihet