Serviceskyldighet
Sammanfattning: Serviceskyldigheten enligt förvaltningslagen avser allt från att snabbt lämna uppgifter om något, ta emot besök och telefonsamtal till att bistå med tolkning och översättning till den som behöver sådan hjälp.

Hjälp till enskilda

Varje myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.

 

Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges utan onödigt dröjsmål, i den utsträckning som är lämplig (6 § förvaltningslagen, FVL).

 

Myndigheterna ska vara tillgängliga för kontakter med enskilda och informera allmänheten om hur och när sådana kan tas, bland annat för att kunna lämna ut allmänna handlingar (7 § FVL ).  

 

Enligt tidigare förvaltningslag från 1986 angavs att myndigheten skulle ha öppet under minst två timmar varje helgfri måndag-fredag men i den nya förvaltningslagen anges inte någon viss bestämd tid för öppethållande. 

 

Enligt prop. 2016/17:180 (sid 292, se länk under Mer information nedan) innebär bestämmelsen att myndigheterna ska vara tillgängliga för allmänheten i så stor utsträckning som möjligt, till exempel genom besök, telefonsamtal, e-post eller en digital tjänst på myndighetens webbplats. 

 

En myndighet ska i rimlig utsträckning hjälpa den enskilde genom att själv inhämta upplysningar eller yttranden från andra myndigheter (8 § FVL).

 

Klarspråk

I tidigare förvaltningslag från 1986 angavs i 7 § att myndigheten ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Motsvarande paragraf saknas i nya förvaltningslagen men följer i stället av 11 § språklagen (2009:600) där det anges att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.

 

Tolkning och översättning

Kraven på stöd i myndighetsutövningen för de som behöver hjälp med tolk eller översättning har ökat i nya förvaltningslagen.

 

I gamla förvaltningslagen från 1986 angavs i 8 § att tolk vid behov borde anlitas när en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad. 

 

Enligt 13 § i nya förvaltningslagen gäller dock att en myndighet ska använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska.

 

På motsvarande sätt ska myndigheten använda tolk och göra innehållet i handlingar tillgängligt när den har kontakt med någon som har en funktionsnedsättning som allvarligt begränsar förmågan att se, höra eller tala.

 

Det har från myndighetshåll framförts farhågor för att detta nya krav kan medföra stora kostnadsökningar för verksamheten. I Prop2016/17:180 (sid 299) anges att "Behovskriteriet ger utrymme för myndigheterna att i vissa fall avstå från tolkning eller översättning. Ett tänkbart exempel kan vara ärenden av mindre vikt för den enskilde där kostnaderna för åtgärden framstår som oproportionerliga i förhållande till den enskildes möjligheter att ändå ta till vara sin rätt. Det är alltså ytterst myndigheten som avgör om och i vilken utsträckning det finns ett behov av tolk eller översättning i det enskilda ärendet." 

 

Samverkan med andra myndigheter

Varje myndighet ska samverka med andra myndigheter inom ramen för den egna verksamheten (8 § FVL).

 

 

Mer information:

Förvaltningslagen (Kunskapsbanken)

 

Propositionen En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag, Prop. 2016/17:180

Artikelfakta
Dokumenttyp: Text
Källa: Lasses lathund
Publicerad av:Lasse Lind
Uppdaterad: 27 sep 2018
Kontakt:
FMH Forum Miljö & Hälsa e-post: info@fmh.se Telefon: 08-556 00 185
Omdöme: Bra
Ge oss din åsikt om artikeln.