Hör gärna av dig med kommentarer till frågorna och svaren om du känner att du kan bidra med förtydliganden eller ytterligare information.

Fråga:

Vi jobbar med att uppdatera delegationslistan. Olika kommuner skriver olika vad gäller vem som är delegat.

Sen gammalt har jag haft med mig att det ska framgå att det är en viss funktion (en person men inte namnsatt) som ska ha delegationen och att det ska finnas en ersättare som också är bestämd till en viss funktion.

Men nu ser jag att man ofta skriver ”Miljöchef” och ”MoH insp”. Då innebär det att alla på kontoret, i dagsläget sex personer, har delegation i flertalet ärenden. Och det behövs då inga ersättare.

Är det upp till varje nämnd att bestämma formerna eller behöver man lyda ett regelverk?

Svar:

Reglerna om delegering finns i kommunallagen (1991:900), 6 kap. 33 – 38 §§
(i nya kommunallagen (2017:725) finns reglerna i 6 kap 37-42 §§ samt i 7 kap 5-8 §§)

Så här, bl.a., skriver Axel Danielsson om detta i  "Kommunal nämndadministration"  sjätte omarbetade upplagan 2010:

”En nämnd får inte delegera till en grupp tjänstemän eller till förtroendevalda i annan nämnd”

…
”Förvaltningschef får, om nämnden så beslutar, vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd i kommunen (KL 6:37) (KL 7:6). Regeln som numera tillämpas i stor omfattning har införts dels för att underlätta målstyrningen av verksamheten, dels för att underlätta praktiska lösningar i samband med arbetsanhopningar och semestrar”

…
”Ett alternativ till vidaredelegering kan vara att utse ersättare för delegat, ´vikarierande delegat´, till exempel vid semestrar och sjukdom etc. Enklast löser man detta genom att i delegationsordningen för till exempel ett upphandlingsärende ange att vid förfall för exempelvis inköpschefen beslutar ekonomichefen”

Så svaren på frågorna bör vara:

Delegering styrs av kommunallagen  och det går inte att fritt välja fritt hur man delegerar.

Det går inte att delegera till en grupp, exempelvis till alla miljöinspektörer på ett kontor.

Ersättare för delegat kan utses, men det är inte obligatoriskt.

Genom att delegera beslutanderätten till miljöchefen och samtidigt besluta att miljöchefen får vidaredelegera sin beslutsrätt till annan anställd bör nämnden kunna få en korrekt och samtidigt smidig delegering. Men det förutsätter förstås att miljöchefen vid sina vidaredelegeringar är tydlig och inte gör gruppdelegeringar.

Mina bedömningar/kommentarer

Det borde vara förenligt med kravet att inte delegera till grupp att miljöchefen delegerar till miljöinspektör A att besluta om (typ av beslut) i ärenden som denne handlägger och till inspektör B att besluta om (samma typ av beslut) i ärenden som denne handlägger.  Alltså två inspektörer har samma beslutanderätt i samma ärendetyper men inte i samma ärenden.

Något namngivande av delegater behövs inte, det bör räcka med att beskriva befattningen på ett sådant sätt att det därigenom är klart vem som vid varje tillfälle har den delegerade beslutsrätten. ”Miljöchef” blir då korrekt eftersom det bara finns en, men inte enbart ”miljöinspektör” om det finns flera.

Om man  googlar fram delegationsordningar hittar man förvisso många som uppenbarligen inte följer reglerna fullt ut.

Lasse Lind (2012-12)

Mer information:

Delegation av beslut (Kunskapsbanken)