Det finns flera möjligheter till samverkan över kommungränser inom miljö- och hälsoskyddsområdet. De juridiska förutsättningarna skiljde sig dock åt en del före den 1 juli 2018 beroende på vilka lagar samverkan berör (miljöbalken och livsmedelslagen jämfört med annan lagstiftning) men sedan den 1 juli 2018 finns bestämmelser om avtalssamverkan endast i kommunallagen.

Tillsynsavtal

Kommuner får enligt 9 kap 37 § kommunallagen (2017:725) ingå avtal om att någon av dess uppgifter (till exempel tillsyn) helt eller delvis ska utföras av en annan kommun (avtalssamverkan) förutsatt att det inte finns andra bestämmelser om detta i en speciallag. 

Tidigare gällde liknande bestämmelser med stöd av miljöbalken (26 kap 7 §) och livsmedelslagen (14 § 1 stycket).

Beslut om avtal behöver normalt tas i kommunfullmäktige i kommun A, medan det i kommun B bör räcka med beslut i berörd nämnd. Om avtalet bara rör samverkan kring mer begränsade uppgifter bör beslutet kunna tas av den berörda nämnden också i kommun A.

Delegering av beslutsrätt

Kommuner får inom ramen för avtalssamverkan, med de begränsningar som följer av 6 kap. 38 § kommunallagen (att vissa beslut inte får delegeras), komma överens om att uppdra åt en anställd i den andra kommunen att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I så fall tillämpas bestämmelserna om jäv i 7 kap. 4-8 §§ kommunallagen.

Tidigare gällde liknande bestämmelser med stöd av miljöbalken (26 kap 7 § 2 stycket) och livsmedelslagen (14 § 2 stycket ).

Beslut om delegering tas i miljönämnden i kommun A att delegera beslutsrätt till viss anställd i kommun B. Det är inte möjligt med vidaredelegering i detta fall. Miljönämnden i kommun A kan alltså inte delegera åt sin miljöchef att besluta om att delegera beslutsrätt till inspektör i kommun B.

Avtal och delegering enligt ovan kan gälla för kortare tid, till exempel i samband med en tillsynskampanj eller för längre tid, exempelvis för att löpande sköta tillsyn av en viss slags verksamhet som den andra kommunen har särskild kompetens för.

Personal anställd av flera kommuner

För att kunna samverka om personalresurser på andra tillsynsområden måste man tidigare tillgripa andra metoder än avtal och delegering enligt ovan, eftersom endast miljöbalken och livsmedelslagen av aktuella lagstiftningar hade bestämmelser om samverkan.

Gemensam nämnd

Regler för gemensam nämnd finns i 3 kap 9 § samt 9 kap 19-36 §§ kommunallagen (2017:725), KL.

Här framgår att en gemensam nämnd får inrättas för två eller fler kommuner. Genom detta möjliggörs samverkan mellan kommuner inom alla lagstiftningsområden som kommunen arbetar efter (utom kommunens uppgifter vid höjd beredskap).

För att inrätta gemensam nämnd behövs avtal mellan kommunerna och beslut i alla kommunernas kommunfullmäktige.

Den gemensamma nämnden kan fungera som en vanlig miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande, men för två eller fler kommuner. Den är dock ingen egen juridisk person utan ska ingå i en av de samverkande kommunerna. Den gemensamma nämnden kan delegera beslutsrätt till anställd i någon av de samverkande kommunerna. En förvaltningschef som fått delegationsrätt kan i sin tur låta delegationen vidare till en annan anställd i någon av de samverkande kommunerna.

Kommunalförbund

Kommunalförbund regleras i kommunallagens 3 kap 8 § och 9 kap 1-18 §§ varav framgår att kommuner får bilda kommunalförbund och lämna över skötseln av kommunala angelägenheter till sådana förbund. När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det finns bestämmelser om i en särskild författning, ska den författningens bestämmelser om kommuner gälla för förbundet.

Ett kommunalförbund kan således inrättas för att ta hand om kommunernas uppgifter enligt miljöbalken och/eller andra lagstiftningsområden. Kommunalförbundet blir en egen juridisk person som kan anställa egen personal. De medverkande kommunernas fullmäktige måste besluta om en förbundsordning för kommunalförbundet.

Kommunalförbundet ska ha ett förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion vars ledamöter väljs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Det ska också finnas en förbundsstyrelse.

Informell samverkan

Informell samverkan kan avse att grannkommuner gemensamt arbetar fram informationsmaterial, tar fram handledningar för tillsynskampanjer, gemensamt genomför utbildning av sin personal och mycket annat. Dock bör den inte omfatta direkt tillsyns- och inspektionsverksamhet.

Mer information:

Kommunal avtalssamverkan - Tillsyn och prövning (pdf), Sveriges Kommuner och Landsting, 2019.
SKL har tagit fram en rapport om avtalssamverkan inom tillsyn och prövning som avser att underlätta för kommuner och regioner att nyttja möjligheterna till avtalssamverkan. Innehållet i skriften behandlar de vanligast förekommande rättsliga och praktiska frågeställningarna och ger exempel på hur de kan lösas i praktiken vid samverkan. Första delen i rapportserien om avtalssamverkan rör sådana uppgifter som typiskt sett innefattar myndighetsutövning eller har nära samband med myndighetsutövning. Se även Avtalssamverkan på SKR:s hemsida.

Nedanstående referenser berör samverkansformer innan den nya kommunallagen trädde i kraft 2018

Kommunala samverkansformer, Riberdahl, Curt och Hilborn, Ingegerd, Kommentus förlag, 2000, 144 sid.

Offentlig tillsyn enligt miljöbalken, Setterlid, Rikard, Norstedts Juridik, 2000.

Vägar till samarbete - mellankommunal samverkan inom plan-, bygg- och miljöområdet (pdf), Sveriges Kommuner och Landsting, 2014.